Jag minns den med ett stor smäll sen är det helt plötsligt över, som en nyårs raket... man hann knappt känna av att det var verklighet tills det förblev historia!
Men minnerna finns och det finns saker som man vill dela med sig och andra som stannar på havet! Haha...
Faktiskt så var kryssen väldans lugn, till en början iaf... 2,25:or i kafeterian, fast vildare på toaletten :)
Jädra Petra och hennes fickpluntor! Hmmm....
Jaja, väl framme på skeppet, slitna som vi var efter bussresan och trötta efter all väntan på att få kliva ombord så bestämde sig 3 dalkullor (eller iaf två och en halv) för att besöka en resturang... innan vi gjorde oss i ordning för kvällen! Vi var så hungriga så det styrde över att vi egentligen skulle ha gått och pudrat näsan! Men men vi hinner bara få våran servitör och han visar oss vårat bord.
SEN kommer hela filmteamet inrusande in i resturangen och sätter micken på vår servitör och följder honom under den tiden vi åt våran så kallade slapp middagen innan allt brakade lös:)
Ja, fram och tillbaka servitören for och 3 nu icke länge dalkullor hade förvandlats till 3 st ljus!!
-tjejer smakar det bra?
- Mmmm... var det enda vi fick fram för vad mer kunde man begära när man en filmkamera in zoomad i ansiktet!
Länge länge tills teamet gått vågade vi äntligen be efter notan... haha just då vid den tidpunkten ville vi inte ha allt för mycket uppmärksamhet! Men ju mer klockan gick så ändrades ju TYDLIGEN det!
Lite förfest i hytten sen vid elva trippade vi ut till resterande passagerarna och satt å vingla i baren, vi drack drinkar och drinkar en speciell som vi alltid kommer minnas är cosmopolitian... för den kommer finnas i bildbevis.
för efter mycket tjat av en i teamet så ställde jag slutligen upp med att fälla en kommentar i bild, om Cosmo! Men fy direkt efter kom ångesten och hoppas nu dom klipper bort mig:)
Sen var det buggande för mig och Jennica som gällde, helt slut var vi vid 04 tiden vilket iofs Petra redan blivit vid 02tiden som inte hör till vanligheten!
På lördagen så lite bakis och allmänt förvirrad så hittade jag slutligen till kusin som mötte upp en svettig och bortkommen Caroline! För efter att ha åkt båtbuss, tunnelbana och hittat från cityterminalen så var jag som slutkörd... Tänk att man aldrig blir van;)
Kusin och jag hann knappt umgås innan vi drog vidare till Garbo och tillbringade en rolig kväll och bokstavligen vinglade in hemma klockan 04.
Söndag och åter en morgon med huvudvärk så var det middag hemma hos morbror med familj och efter det match i södra stockholm där vi fick åka hem utan några poäng!
Väl hemma i Storvik vid 00 så ville jag bara kramas efter all saknade hela helgen! Snokade runt lite hemma och Mikael hade jobbat på som en elefant hemma ju... bänskivor på plats, kran och mycket mera! roligt!
Så nu är det dags för kakling men när ska vi ha tid tillsammans, vi tränar ju ständigt någon av oss och sen har vi lillpajsan hemma denna vecka! Saå då blir det ju mycket lek!
Ha en bra dag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar