Bröderna är tillsammans igen!

Den enda gången dom är sams är när dom sover :-)
Då är dom riktigt söta ihop.... hihi! Detta är väl det som kallas kärlek även fast det inte känns så när dom är osams för jämnan.... hoppas att det växer bort.

Hemma är allt som vanligt, det känns lite tungrott just nu, det är mycket som det är mycket som ska hända och man räcker inte till.... jag tror att det är fler i det svenska samhället som känner som jag!

Just nu har jag gått in för hård träning en månad så det är mycket som får vänta tills september är över.... men det vardagliga behöver ändå underhåll!
Försöka hinna med spadtagen som skall bli en lekplats åt barnen i hörnet, jag hoppas det hinner bli klart innan snön kommer på besök :-)

Ha en fin dag!!
Kramiz