Vad vore livet utan med och motgångar?

Medgångar är ju alltid väldigt trevliga men utan motgångar kanske vi inte skulle värdesätta dessa lyckliga medgångar på samma sätt?!

.

Idag har varit en tung dag, vetenskapen om att Lillen skulle åka till veterinären har legat över mig i stort sett hela helgen.

Efter att han haltat ett längre tag nu så var det dax i dag att få en experts kommentar och jag lovar att Mikael hade förberett mig på det värsta, själv har jag bara sagt sträckning eller något det ordnar sig!

.

Just nu är jag inte en stark person, en stark person som jag önskar jag kunde vara... men när det gäller djur så kommer jag nog aldrig vara stark, vare sig gravid eller ogravid! Mikael säger att jag inte ens ska ha något djur eftersom min medkänsla är alldeles för stark, som tex häst skulle jag aldrig kunna ha, vilken ångest för att den måste vara själv ute i hagen i mörkret, året om och aldrig få riktigt med sällskap... jaja jag vet, knäpp kallas det!!
.

Mikael och Lillen kom hem på eftermiddagen efter ett vankade fram och tillbaka av mig, nyheten var inte så bra.... Lillen har slitit av korsbandet, vilket innebär himmelen eller operation. Vad Mikael tycker om operation gjorde han klart för mig innan han åkte, men än har vi inte tagit något beslut för att vi tror Lillen kan bygga upp ett bra liv efter, inte som en brukshund utan som en ren sällskaps och gårdshund! Men är verkligen en rottweiler en gårdshund, blir en egentligen krävande hund lycklig av det? Hur länge? Kommer vi kunna ge honom 1år eller 5år till?

.

Ingen kan ta beslutet åt oss, eller egentligen åt Mikael för det är hans hund, han som har sista ordet. Det är HAN som måste göra det åt Lillen. Jag kan bara finnas här i bakgrunden och säga vad jag tycker..... Jag kämpar för en operation och försöka få Lillen hel och lycklig igen!
.

Sen kommer man till en till punkt, pengar, försäkring och täckning? Massa att kolla upp i morgon, operationen kommer sluta på 17000 kronor och det är tyvärr inget som iaf inte jag/vi hostar upp så vi hoppas/tror att försäkringen kommer täcka det mesta!

.

Annars har min dag flytit på i relativit rätt riktning, lagat lasange, försökt gjort lika god sallad som Kattis och målat listerna i matsalen en sista sväng och även varit ut med Lillen på kisspaus!

Skruttan börjar göra sig mer till känna, magen värker (varit kanske lite överaktiv) och börjar bli sån tjockis så det är jobbigt att böja sig ner:)

Kameran min är i viloläge men hoppas startas upp inom ett par dagar så jag åter kan bjuda på färska bilder!

Kram från oss i Bro!